Två livsviktiga budgetar för alla företag och företagare

Visst känns det snitsigt att göra budgetar? Du skriver ner massor av siffror på rad som beskriver ditt företags intäkter och kostnader. Problemet är att allt egentligen bara är fantasier.

En budget är i bästa fall en kvalificerad gissning.
Kostnaderna är lätta att skriva ner, dem kan du ha relativ kontroll över. Det svåra är att räkna ut intäkterna eftersom du kan skriva vilka siffror du vill där och de kommer antagligen inte stämma i alla fall. Problemet med intäkterna är att de kan spela spratt med ditt ego.
Det är jättelätt att skriva en säljbudget efter dina önskningar men den kommer inte att betala räkningarna åt dig. Så, när du gör en budget – låtsas att du gör den åt en person som vill låna pengar av dig. Var hård – det är det enda sättet att lyckas med en budget.


Så här gör du en resultatbudget

Resultatbudgeten är ett verktyg för att du ska kunna ställa intäkter och kostnader mot varandra över en viss tid – oftast ett år.

Du tar upp dina intäkter:

• Försäljning, räntor etc.

Du tar upp dina kostnader

• Löner
• Lokaler
• Sociala avgifter
• Resekostnader
• El
• Värme
• Reparationer
• Telefon
• Datorkostnader
• Bokföring, revision, deklaration.
• Marknadsföring
• Försäkringar
• Leasing
• Bilkostnader
• Avskrivningar

Siffran du får fram när du tar kostnader minus intäkter kallas resultatet. Från detta dras i enskild firma och handelsbolag egenavgifter. Därefter dras skatt. Resten är vad ägaren/ägarna har att disponera.

Svårare än så behöver det inte vara


Så här gör du en likviditetsbudget

En likviditetsbudget ska visa dig hur mycket pengar som finns i ditt företag nu och vid olika punkter i framtiden så att du kan planera för svackor i företagets ekonomi långt innan de inträffar.



Som egenföretagare har man ofta likviditetsbudgeten i huvudet. Man vet när momsen ska betalas och när skatterna ska in. Man vet hur mycket pengar man kan investera i olika saker eftersom ekonomin än så länge är väldigt lätt att överblicka. När verksamheten växer kan det bli nödvändigt att ändå göra en likviditetsbudget för att ha koll på hur pengarna rör sig i ditt företag så du inte står utan pengar när en faktura ska betalas.

Konkret exempel:
Du fakturerar en kund för ett utfört jobb den 21 mars och har 30 dagar som betalningsvillkor till kunden. Det betyder att du kommer få betalt för jobbet den 20 april och det påverkar din likviditetsbudget för april på ett positivt sätt. Materialet för jobbet du utförde fakturerade din leverantör den 3 mars med 30 dagar som betalningsvillkor. Det betyder att du måste betala din faktura den 3 april och då är den 18 dagar kvar till du får betalt från din slutkund. Det här påverkar din likviditet negativt under den större delen av april eftersom du ligger ute med pengar under 18 dagar till du fått betalt av din slutkund. Är du med?

Det här ska du göra.

• Titta igenom din resultatbudget där du ser hur kostnaderna fördelar över årets tolv månader.
• Gör en negativ prognos för pengar som ska komma in under tolv månader
• Ställ de kostnader du vet om mot de intäkter du vet om för perioden.
• Utvärdera. Finns det dalar i likviditeten på vägen? Hur kan du i så fall göra för att undvika dem? Kan du öka intäkterna, utnyttja en checkkredit, ta ett tillfälligt lån eller fördela kostnaderna på något annat sätt?

När du gjort det här har du en lagom stor kontroll över likviditeten i ditt företag och det kommer att hjälpa dig att sova bättre. När ditt företag blir större, blir också kraven på en mer utförlig likviditetsbudget större.

En viktig sak till!
Alla smarta företagare och säljare jagar konstant ny inspiration för att komma vidare. I nedanstående storsäljare som numera är en klassiker får du hela 345 smarta sätt att hitta nya kunder. Och det går fort att ta till sig innehållet och omvandla det till något praktiskt att göra. Läsarna älskar den här boken.

Läs den du också och börja hitta alla de där nya kunderna snabbare.