När kunden inte betalar

Vad gör man när en kund inte har betalat en faktura och hur länge ska man vänta innan man går vidare med ärendet? Och om kunden går i konkurs – vad gör man då?

Att skicka en påminnelse är det första steget när man märker att pengarna inte har kommit in på kontot. Många företag har som rutin att betala fakturor någon dag efter utgånget datum så för att slippa krångel kan du själv vänta tre-fyra dagar efter utgånget datum innan du postar påminnelsen. Ring eller skicka ett personligt mail eller brev där du påpekar att någon betalning inte har skett och att ni önskar betalning snarast.

Kom ihåg att nästan all form av hot gör att påminnelsen faller under inkassolagen som ett inkassobrev och ett sådant hot kan i sig räknas som en inkassoåtgärd vid en senare tvist. Däremot kan det vara värt att förklara vilken dröjsmålsränta ditt företag tar ut. Skicka inte flera påminnelser eftersom det uppmuntrar till fördröjda betalningar.

Ett inkassokrav kan du skicka ungefär en vecka efter påminnelsen. Inkassokrav är något du kan skicka själv, inkasso är den lagliga regleringen av hur hot och påtryckningar för att få in betalning ska bedrivas. Fördelen med att själv sköta inkassokrav är att du får fortsatt direktkontakt med kunden samt att du kan tillgodogöra dig den lagstadgade inkassoavgiften på 160 kronor.

Reglerna kring ett inkassokrav är dock komplicerade och kravet måste vara skriftligt och tydligt ange vilken del som är ursprungsskuld och vad som är ränta och avgifter för inkasso. Det ska även tydligt framgå vilken åtgärd du tänker vidta om du inte får betalt. Det finns inkassodataprogram för några tusenlappar som innehåller mallar på inkassobrev och så vidare.

Du kan vända dig till Kronofogdsmyndigheten med alla typer av betalningsärenden då den överenskomna betalningstiden gått ut. Din kund har enligt regelverket tolv dagar på sig att betala ett inkassokrav innan du kan ta ärendet vidare. Du ansöker om ett betalningsföreläggande som kronofogden sedan ska delge den som du säger har en skuld till dig. Om kronofogden inte lyckats hitta denna person eller företag är det upp till dig att hitta personen annars avskrivs ärendet.



Om personen vägrar erkänna skulden går ärendet vidare till tingsrätten för att skulden ska fastställas eller förkastas. Där måste du kunna bevis att ett avtal har ingåtts med hjälp av till exempel vittnen, fakturor eller ordersedlar. Du måste också kunna bevisa att du har fullföljt din del av avtalet. Det kostar 300 kronor att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden.

Källa: Du & Co 1 -2006

Om kunden går i konkurs bör du så fort som möjligt kontrollera att du finns med i konkursförvaltarens företeckning över fordringsägare. Uppgifter om vem som är konkursförvaltare finns hos Bolagsverket och tingsrätten, det är denna person som lämnar upplysningar om konkursboet och möjligheten att få utdelning ur det.
Enligt en statlig får så kallade oprioriterade fordringsägare (oftast vanliga näringsidkare
som köper och säljer) utdelning i bara fyra procent av konkurserna.
För att få större chans till betalning finns tre möjligheter kvar. Försök få till kvittning om du själv har en skuld till din kund. Agera före konkursen genom att gå igenom inkassoförfaranden och få till stånd ett utmätningsbeslut hos kronofogden innan kunden ansökt om konkurs så kommer din fordran att tas upp bland de prioriterade.

Slutligen, om du har så kallat äganderättsförbehåll har du rätt att återta varan om minst fem procent av skulden förfallit till betalning. Enligt Kronofogdens statistik går cirka 8 000 företag i konkurs varje år så risken att som leverantör råka ut för detta är ganska stor.
Kolla därför upp kunden före affären så vet mer om dem och deras betalningsförmåga. En del sätt är gratis med andra kostar pengar. Tänk på att även seriösa personer kan hamna i ekonomiska svårigheter.

Kreditupplysningsföretag
Ger den mest omfattande informationen av alla källor men är inte gratis.

Bolagsverket
Begränsad information om styrelse, årsredovisningar etc, som är gratis om du ringer.

Nummerupplysningen
Ger en första känsla för om kunden är seriös.

Skatteverket
Slutskattesedel med inkomstuppgifter, kan ge kompletterande information om betalningsförmåga. Du måste veta organisationsnummer.

Kronofogden
Färsk information om skulder och betalningsförelägganden. Kräver organisationsnummer.

Tingsrätten
Ger den färskaste informationen om konkurser och eventuella stämningsansökningar. Kräver organisationsnummer.